Gnällbloggen

Fan det känns som hela min tillvaro håller på att kuka ur. I lördags kom lessenheten helt utan rimlig anledning och jag ville bara lipa lipa och helst dö. Va fan är det frågan om? Så där lessen har jag inte varit sedan jag var lessen på riktigt för några år sedan. Jag blev rädd. Nu känner jag mig bara helt handlingsförlamad, orkeslös och motivationslös och allt är segt och meningslöst i största allmänhet. Hej då livsglädje.