Jag är en sån trattig bilförare. Jag blir sur på Peo som verkar ha blivit mycket trafiktuffare oh fordonsvanare än mig. Det var ju liksom vi mot resten av världen. Moderna bilar är helt sjuka. Man ska till exempel trycka på displayer och knappar istället för att dra åt handbromsar och sjukaste är att man förväntas fatta hur man ska hantera skiten som om man hade en naturlig instrumentbrädesinstinkt när allt egentligen är fullt av små hemligheter. Som till exempel att man måste trampa ner på bromspedalen samtidigt som man trycker på den där handbromsknappen för att få upp handbromsen. Sen höll jag på ungefär en halvtimma och letade knappen för att låsa upp bakluckan. För den lillknappen verkar man ju förstås ska veta att den sitter längst ner gömd på förardörren. Det visade sig visserligen att det även fanns en stor bakluckeknapp på själva bilnyckeln men det fattade inte jag och själva nyckeln är förresten inte en nyckel utan ett stycke plast som jag länge funderade hur jag skulle fälla ur nyckeln ur. Matstoppet = ett antiklimax. Gyllene Uttern var för rikingar som gillar kjött. Vegburgarn på Vätterleden var av den värsta sorten, dvs en smaklös micrad potatisbulle med spår av majs och ärtor i torrt bröd. Inte ens dressingen kunde liva upp det. Att komma hem =ett nytt antiklimax.