...it started with that La Bamba riff

Mörn försökte lära mig musikmatematik igår - nyckeln till allt. Jag vet inte om jag är beredd att ta in all den här nya informationen men jag börjar fatta att det jag har missat är typ magiskt. Bara man lär sig vilken tonart en låt går i kan man på förhand veta vilka toner som man kan spela och inte. Magiskt. Det är alltså tonarten som bestämmer vilka toner som knullar. Det är så dumt att jag inte försökt knäcka den här koden tidigare. Den verkar man kunna ha stor nytta av. Och allt går att räkna på. Man kan räkna ut ett ackord genom att sätta ihop grundtonen med ters och kvint genom att räkna tonstegen. Jag har bara lyssnat mig till den tidigare. Sjukt. Det jag inte fattar är vilka olika ackord som knullar inom en och samma tonart men jag har lärt mig att alla tonarter har en kompis med samma toner, en parallelltonart. C-durs kompis är A-moll. Jag tror att det var dom tonarterna som gör att alla dom vita tangenterna trivs tillsammans. Inga svartingar får vara med. Sen finns det ackord som knullar med andra C-F-G exempelvis. Då blir det La Bamba! Men jävlar, det är en djungel.