Name:anna
Location:Göteborg, Sweden


lördag, oktober 08, 2005

Fansfansfight

Köpte Strages Fans inför lundaresan. Jag är såklart lika hänförd av läsningen som personerna i boken är av sina idoler. Har dock bara fått läsa de två första kapitlen än så länge. Precis som jag på förväg anat uppstod det en liten intressekonflikt på hemresan då Martin skulle åka med i bilen. Han har varit precis lika Fans-sugen som jag men boken är ju faktiskt MIN som jag köpt för MINA pengar så jag försökte hävda min förtursrätt till färdlektyren. Tvisten ledde dock fram till en slags kompromiss - vi skulle turas om och han skulle få ta över när jag avslutat mitt påbörjade kapitel. Jag sölade på så mycket jag kunde med mina sista sidor av Gert-storyn. Jag dör vad sorglig den var. “Ensamheten fick Gert att köpa en sköldpadda som sällskap“. Detär så fantastiskt hur Strage, även när det faktiskt handlar om någon som totalt tappat omdömet och beter sig helt sjukt, lyckats behandla den människan med så stor respekt i texten, inget som helst über-perspektiv. Fint.

Sen blev jag ändå lite bilåksjuk och överlät gärna den åtrådda boken till Mörn men att han skulle fortsätta läsa boken resten av dagen överensstämde inte riktigt med min bild av en helg med kvalitetstid tillsammans så jag gömde den bakom lite pärmar i en bokhylla. Detta ledde till *BRÅKET* som ledde till att jag var tvungen att avslöja det hemliga gömstället.... Åh, vilken lättledd idiot jag är! DummaMörn! Tänkte jag först. Men nu ligger han i min säng och är sådär söt och nyduschad och skrattar högt och citerar ur boken och irritationen bara rann av mig.

4 Comments:

Blogger Erik said...

Men Mörn, det är ju Annas bok. Då ska väl hon bestämma över den?

Och Anna, du måste börja ställa krav. Men jag vet hur det är, man blir lam och kuvad av kärleken.

Tack för igår, förresten!

10:40 em  
Anonymous Anonym said...

Erik, jag förstår inte hur du menar. Av kärleken blir jag bara varm och glad.




(Närå, jag fattar typ vad du menar men jag tror Mörn är min bitch ungefär lika mycket som jag är hans och jag tror inte att det behöver innebära att man svag och kuvad. För övrigt är historien jävligt kärleksfull.)

11:28 em  
Blogger martin said...

meh erik, sen när hade du någon koll på mitt och annas förhållande...

jag fattar inte heller det där med svag och kuvad. jag tycker att det är kul med kärlek. jag har ju aldrig mått bättre än vad jag gör nu.

9:33 fm  
Blogger Erik said...

Kuvad var ett dåligt ordval. Mindre principfast och mindre egoistisk (=bra) kanske bättre uttrycker vad jag menar. Men svag tror jag att många blir av kärlek. Det blir i alla fall jag.

Det kanske är mest i början av ett förhållande jag känner en viss skörhet, vilket egentligen inte är något dåligt. Skörheten, rädslan att mista föremålet för sin kärlek, uppstår ju för att man är mån om sitt nya förhållande.

Alltså, jag menade ju inte att du är svag och kuvad Anna. När jag läser mitt inlägg igen inser jag att det var ganska drygt. Nu skäms jag lite. Förlåt.

Det var föstås inte meningen att diagniosticera erat förhållande, som jag för övrigt tycker verkar vara bra och lyckligt på alla sätt. Jag reagerade nog bara för att jag tyckte att berättelsen kändes så bekant. Mörn och hans starka vilja och hans förmåga att vinna alla intressekonflikter, typ.

Jag tycker också om att vara kär. Jag är det nu. Ska sluta gnälla i tid och otid. Fast det har iofs sagt att jag ska göra förut också.

7:35 em  

Skicka en kommentar

<< Home