Teknikångest! Nu ännu mera ångest! Och mera teknik!

Idag har jag levt upp till mitt rykte som chefslig gös och skämt bort Martin på martindagen med lyxfrukost på sängen och presenter. Efter skolan åt vi dock en misslyckad lunch på stan. Maten var vidrigt äcklig som bara cafémat kan. Nu vill jag spy äggstanning och svampig ciabata med smält mozzarella. Lyckades även bita av en tand. Ängslar mig lite inför tandläkarbesöket och David har ju nyligen påmint om vad sånt kostar.

Namnsdagsfirandet har nu tagit paus och allt har återgått till det normala, dvs nya installationer av nya fläktar och ny processorgrej. Öppna upp ångestburken med virrvarret av sladdar för femtielfte gången. Mörns datorbygge har växt sig till en bottenlös avgrund. Tystare och snabbare dator = Mörns vita val.


Nu har jag beställt en iPod nano av pappa. Mörn kom hem från NY utan. Fick mail från LA igår och jag längtar bort vansinnigt. Det är till exempel varmt där. Pappan: ”jag joggar pa beachen, aker inlains (sic!) spelar vollyboll och surfar pa vagorna”. Jag blir helt lycklig över att han är där, efter 35 års snackande. Och nu minsann är det hockey som gäller men man blir ju samtidigt lite chockad när ens pensionerade farsgubbe låter som en Dude. Har köpt koss-pluggar idag eftersom jag vet vad iPod-lurarna gör med mina ömhudade öron. Dom ser äckliga ut från redan från början, skabbiga och vaxglansiga.

Lyssnar på Sibirias nya vilket är en ganska skön omväxling från de senaste dagarnas stereolösa vissel och sång här hemma. Mörn kör Blue Hawaii i köket, jag kör mest syster Jane. Syster Jane är en dänga! Jag ska ladda ner den nu! Man måste börja jävligt lågt för att ta sig upp till och när du tog min hand så börja pulsen slå. Nu gick grannens Hendrix-riff igång igen (Foxy Lady). Känns som att jag valde rätt gitarrhjälte.

Jag fortsätter att låta mig fascineras av treans tema -vuxna som beter sig som bebisar. Förutom lyxfällan så kan jag inte sluta kolla på Du blir vad du äter där vuxna män tjurar som treåringar när broccolin ska introduceras i deras liv. Men det retar mig såklart att jag retar mig så sjukt och det verkar ju samtidigt lite härligt att vara så obrydd vad det gäller pengar. Själv är jag jävligt anal när det kommer till prisjämförelser och vet exakt hur många kronor jag sparar om jag köper ett paket philadelphiaost på Netto istället för Hemköp. Nu är det ju inte så att jag alltid går den omvägen men jag är medveten om kronorna och tänker oundvikligen på dom. Och när jag tar omvägen jublar små triumftrumpeter i mitt bröst! Ta-ta. Idag tror jag nästan att jag var den som blev gladast över Martins present - en årsprenumeration på studionördtidningen Martin läser. Jag blir så sjukt provocerad av att han köper den som lösnummer (för det tredubbla priset!!!) På ett år tjänar man alltså 494:- Det ni, rakt ner i fickan!