Bloggen aka gnällventilen

Jag kan verkligen inte övertyga mig själv om att livet i den nya lägenheten kommer bli bra. Istället för att vara peppad och känna att detta är början på en ny tid känns allt bara så vansinnigt sorgligt. Värdelöst. Jag hoppas verkligen att allt det här bara har med pms att göra för idag har jag börjat lipa typ fem sex gånger bara av tanken på flytt.

Cyklade till lägenheten ikväll och allt som är det minsta charmigt med stället överskuggades av allt det fula. Flyttstädningen var under all kritik, gick och petade lite i någon annans smuts. Äckligt. Överlag är det mesta i jävligt risigt skick, vilket jag inte verkade ha uppmärksammat första gången. Hoppas att besiktningsmannen är på min sida och att dom styr upp lite renovering. Och tapetbården, jag kan inte med ord beskriva hur ful tapetbården är. När man går in i bårdrummet känner man sig typ helt omringad och iakttagen av DET, en obehaglig känsla av terrakotta som ligger på lur uppe vid taket... Jag försöker förstå mig på var det är för sjuka människor som gillar tapetbårder men det känns helt ogreppbart. Vem är du Jessica?